Frank Marklund och Tony Hultqvist på Galleri Bella

Bild av Fredrik Cedervall

Yes, återigen vistas jag på Andra Långgatan, och man kan tycka att bloggen börjar bli lite av ett heligt tempel tillägnad just denna gata. Inte så konstigt däremot eftersom det alltid verkar hända något nytt och spännande här. Plus att den påminner mycket om mina framtida drömmars stad, Berlin. Så som sagt, har ni inte strosat på Göteborgs hipster gata nummer ett än så är det tillfälle för det nu.
På Galleri Bella i slutet av gatan hålls en delad utställning som konstnärerna Frank Marklund och Tony Hultqvist står bakom. Det var vernissage 8/8, och mitt i all Way Out West hysteri tog jag mig dit för en stunds betraktelse. Det var ett skönt inslag i festivalyran som fortfarande surrade i huvudet. Väl där möttes jag av en bunt med glada människor och musik, stämningen var mycket varm och familjär.

Tony Hultqvist, 24, uppvuxen i en stad utanför Uppsala men numera bosatt i Stockholm, har sysslat med grafisk design sedan 11 års ålder och jobbar just nu bl. a med Fair Magazine. Hans fotografier må vara få på Galleri Bella men ger ett gediget intryck, det är ett fint språk som förmedlas och den anonyma karaktären som porträtteras väcker min oerhörda nyfikenhet och jag vill se mer.
Jag ringde upp Tony för att stilla min nyfikenhet.
– Det ska föreställa mig, och hur jag lever mitt liv som diabetiker. Jag vill ge folk en tankeställare. Ta en kostymklädd karaktär som man kanske i vanliga fall ser i ett urbanskt mecka och slänga ut skogen. Vända på perspektivet och fråga sig vart man är på väg.

Den bästa responsen enligt Tony är när folk kollar undrande.
– Det finns en röd tråd i verken, de förklarar varandra. Man tror att man ska få budskapet direkt för att de innehåller element av grafisk form och reklam. Men det bästa är att se hur folk gapar och kliar sig på huvudet.

I den större delen av lokalen där Frank Marklunds verk huserar möts man av en flodvåg av detaljer och intryck. Det är en varierad utställning med verk i bläck och tusch, samt ett par skulpturer, och en litografi. Man dras väldigt fort in i en värld som färgas av en omättlig fantasi. Verken växer ju mer man står och observerar dem, och detaljrikedomen får en att upptäcka något nytt för varje ögonkast.

Jag besökte galleriet igen några dagar senare för att prata lite mer med Frank Erik Nicanor Marklund, 23. En ung och lovande konstnär från Östersund som bott i Göteborg i snart ett år.
– Städerna skiljer sig mycket, det är en helt annan miljö. Fast de är båda hamnstäder även om den ena ligger mitt i landet och så blåser det mycket.

Det är mycket djur och natur när man kollar på verken och läser på Franks blogg, han känns som ett naturbarn som gärna vistas mer under ytan än över, och han berättar stolt att han haft 50 baddagar denna sommar.
– Vatten är mitt element, säger han och ler.

Runt 16 till 17 års ålder hittade Frank en stil som han säger har eskalerat till en enhet. Vilken form uttrycket tar varierar sig gärna.
– Det är spontana intryck, inre visioner och bilder. Jag gräver i det undermedvetna och tar fram den sidan.

När vi börjar prata om skapandeprocessen så kommer det fram hur mycket själ som ligger bakom allt jobb.
– Jag äter lite, tar en kopp te, lyssnar på musik och sätter mig när och tecknar. Min dygnsrytm är helt skruvad, jag jobbar när andra sover och vice versa. Ett av verken som hänger här har tagit mellan 250 till 300 timmars arbete. Det varierar, och beror lite på vad som händer runt omkring en, och vad man behöver själv.

Drömmen är att kunna leva på konsten och Frank verkar ha bestämt sig.
– Det är nu, just nu. En chans, en grej att fokusera på.

Utställningen kommer att hålla på fram till 21/8, och Frank kommer att vara på Galleri Bella från 14-21 varje dag. Något som inte får missas.